För att kunna DNA-släktforska är vi beroende av att några våra släktingar (nära eller mer avlägsna) DNA-testat sig, så att vi får DNA-matchningar att jämföra oss med. Det är först när vårt DNA jämförs med andra som ett DNA-test blir meningsfullt. Men det är inte ovanligt att ett DNA-test ger besynnerligt få matchningar från en viss del av släkten, vilket kan verka märkligt. Vi har ju ärvt ungefär 25% av vårt DNA från vardera far- och morförälder. Då borde vi väl få ungefär lika många matchningar från vardera släktgren. Eller?
En rykande färsk forskningsstudie har undersökt något som berör just detta – hur många släktlinjer överlever egentligen i tre generationer och hur många dör ut?
Studien som heter “Fading family lines – women and men without children, grandchildren and great-grandchildren in 19th, 20th and 21st Century Northern Sweden” är så ny att den egentligen inte publiceras förrän i september, men redan nu kan man läsa den här.
En forskare vid Stockholms universitet har tillsammans med en forskare i Oslo studerat befolkningen i Skellefteåregionen mellan 1885 och 1899 och deras ättlingar. Att man valt just Skellefteå beror på att befolkningen där är mycket noggrant digitaliserad genom ”Demografiska databasen i Umeå”, vilken har en databas med alla familjer och deras relationer som detaljerat registrerats från husförhörslängder, födelse-, vigsel- och dödböcker.
Totalt har forskarna undersökt 5850 individer under den aktuella perioden, vilka levde till mer än 15 års ålder, och spårat deras barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Det är alltså en mycket stor studie.
Forskarna konstaterar att nära hälften (48%) av dem som levde under den studerade tidsperioden inte fick några barnbarnsbarn. Ofta beroende på att de själva fick bara enstaka barn eller att deras barn i sin tur dog tidigt eller inte fick barn och därmed gav få barnbarn.
De vars ättlingar klarade sig till 3:e generationen fick oftast avkommor i 4:e generationen och så vidare. Det är därmed de första 2-3 generationerna som varit avgörande för om det finns levande ättlingar idag, från far- och morföräldrarnas föräldrars generation. Hälften av släktgrenarna har alltså dött ut på bara tre generationer och detta trots att Skellefteå är en bygd som präglats av stor befolkningstillväxt under 1900-talet. Det indikerat att det kan se ut på liknande sätt i många delar av Sverige.
Vad betyder det för oss dna-släktforskare? Ja, uppenbarligen är du själv en ättling till levande grenar från dina egna far- och morföräldrars föräldrar, annars hade du inte funnits(!) Men studien visar att du inte kommer att kunna hitta några DNA-testade tremänningar/sysslingar, som är ättlingar från mer än hälften av dina far- eller morföräldrars föräldrars generation.
Detta är särskilt viktigt att tänka på om du söker en okänd ana. Om du inte får några nära matchningar från den okända släktlinjen, beror det ofta på att ingen nära släkting ännu har testat sig, men det kan i många fall bero på att det helt enkelt finns få levande ättlingar från den delen av din biologiska släkt. När jag och mina kollegor i DNA-teamet söker okända fäder råkar vi bland på att det är ödsligt tomt på matchningar som kommer från farfars eller farmors släkt. Då gäller det att söka efter släktkopplingar hos matchningarna längre bak i tiden och sedan kartlägga alla ättlingar från deras gemensamma anor i jakt på den okände fadern. Det gör sökandet svårare, men inte omöjligt, någonstans går släkterna ihop. Från någon gemensam ana kommer ert gemensamma DNA.
Vi har alltså sett att det verkar finnas släkter där det finns få levande ättlingar, och som därmed inte kan ge mer än några få nära DNA-matchningar. Genom denna nya vetenskapliga studie har vi fått detta svart på vitt. Hälften av dem som levde i slutet av 1800-talet fick aldrig några barnbarnsbarn vilket alltså givit mycket färre möjliga DNA-matchningar för oss som söker våra släktingar med DNA.
Studien har även undersökt hur många som fick barnbarnsbarn via släktlinjer av samma kön, alltså bara män eller bara kvinnor. Detta är viktigt när vi DNA-släktforskare söker rent manliga eller kvinnliga linjer, för att testa Y-DNA respektive mitokondrie-DNA hos levande ättlingar. Här visar det sig att färre än 30% av männen i slutet av 1800-talet har manliga ättlingar tre generationer senare, som bär på deras Y-DNA. För kvinnor är det strax över 30% som bär på deras mitokondrie-DNA tre generationer senare. För att hitta nära släktingar ger alltså ett test av autosomalt DNA (standardtestet hos alla bolag) större chans att hitta nära testade släktingar.
Studien är gjord på befolkningen i Skellefteå. Förhållandena kan förstås variera över landet, men det är en första vetenskaplig kartläggning som ger en bild av hur det troligen ser ut på många håll. Roligt med forskningsstudier som direkt är relevanta för oss DNA-släktforskare!
The post Du har inte alla släktingar som du tror! appeared first on Peter Sjölund - Släkt & DNA.
DNA-tekniken gör framsteg efter framsteg. I förra veckan kom två vetenskapliga studier, där forskarna lyckats analysera rekordgammalt dna från förhistoriska människor. Och med en sådan noggrannhet att vi nu nästan kan börja dna-släktforska på deras neanderthal-släktingar.
I den ena studien analyseras lämningar från fem människor, som hittats i grottan Bacho Kiro i dagens centrala Bulgarien. Dessa personer är några av de hittills äldsta dna-analyserade moderna människorna och de är daterade till mellan 43 000 och 46 000 år sedan.
Den andra studien redovisar dna från lämningarna efter en kvinna som hittats i grottan Zlatý kůň i nuvarande Tjeckien. Dateringen är osäker, men sannolikt levde även hon för mer än 40 000 år sedan.
Tre grottor där mer än 40 000 år gamla lämningar av människor hittats och dna-analyserats.
DNA-analyserna visar att människorna i Bacho Kiro hade genetiska likheter med förhistoriska och nu levande människor i Ostasien samt med ursprungsbefolkningen i Amerika. Kvinnan i Zlatý kůň hade däremot inga större likheter med förhistoriska människor vare sig i Ostasisen eller i Europa.
Gemensamt för dem alla är att deras genetiska arv inte överlevde istiden. De människor som senare återbefolkade den europeiska kontinenten, när inlandsisen började dra sig tillbaka, var uppenbarligen nya människor från Eurasien.
Neanderthalsläktingar
Mest intressant är jämförelserna mellan dessa tidiga människor och neandertalmänniskans dna. Neanderthalarnas dna-kod är känd sedan Svante Pääbos forskarteam lyckades kartlägga hela deras genetiska kod i början av 2010-talet.
De nyligen analyserade individerna bar tydliga spår av neanderthal-dna, och mängderna visar att de alla hade någon anfader/anmoder som var neandertalare för maximalt ca 15 generationer sedan.
I grottan Bacho Kiro visar arkeologiska fynd av stenverktyg att grottan började användas av neanderthalmänniskor för mer än 50 000 år sedan och att moderna människor flyttade in för ca 45 000 år sedan. Det är därför inte särskilt förvånande att några av de första moderna människorna som levde i grottan kom i kontakt med neanderthalarna och även fick barn tillsammans.
Men det är en viss analys, som sticker ut och ger riktiga vibbar av förhistorisk släktforskning. I grottan Peștera cu Oase, i nuvarande Rumänien, hittades nämligen 2002 en grottkammare med mänskliga lämningar, som daterats till cirka 40 000 år gamla.
En av individerna som hittats i den grottan, en man, har fått namnet Oase1 och hans dna-sekvens publicerades redan 2015. I en av de senaste studierna har Oase1 dna-analyserats ännu en gång, för att få fram fler detaljer. Och här kan vi verkligen se spår av nära neanderthalsläktingar! Jämförelsen visar att mannen hade en ana som var neandertalmänniska, kanske så nära som 3-4 generationer.
När vi dna-släktforskare undersöker släktskap mellan två personer använder vi något som kallas ”kromosomläsare”, där vi kan se vilka bitar av dna-koden som är identiska. Ju mer dna som är lika och ju större bitar, desto närmare släktskap har personerna.
Så här ser det till exempel ut när jag jämför mig själv med en av mina sysslingar/tremänningar:
De grå strecken är mitt dna och de färgade bitarna är segment där min sysslings dna är identiskt med mitt. På de 22 kromosomparen matchar sysslingen mig med totalt 312 cM (centiMorgan).
Och så här ser det ut när forskarna gör motsvarande jämförelse mellan Oase1 och Neanderthalarnas dna-sekvens:
Blå bitar är segment där Oase1 hade neanderthal-dna. Med alla småsegment medräknade matchar Oase1 med 496,56 cM mot neanderthal-dna.
Visst ser det likt ut? Räknar vi bort alla småsegment (som inte är relevanta för släktskap) är det nästan en identisk matchning!
För mig och min syssling är den gemensamma anan min mormors far. Det kan alltså mycket väl vara så att även Oase1 hade en mormors far som var neandertalmänniska. Det kan förstås lika gärna ha varit någon annan av hans far- eller morföräldrars föräldrar eller så kan släktskapet ligga ytterligare en generation bakåt.
Släktskapet är hur som helst så nära att det blir en tydlig släktmatchning. En släktmatchning som är så rejäl att den skulle göra vilken dna-släktforskare som helst lycklig!
Släktträdet för den moderna människan och våra två ”kusiner”, Neanderthal- och Denisovamänniskan. (Källa: How did Homo sapiens evolve?, Science 2018-06-22, Julia Galway-Witham och Chris Stringer).
Neanderthalarnas och moderna människors ursprung delade sig för ungefär 600 000 år sedan, sannolikt någonstans i Afrika. Långt senare möttes de alltså igen i Europa och ett av dessa möten resulterade i ett barnbarnsbarn som fick sin sista vila i grottan Peștera cu Oase.
Nu, 40 000 år senare, kan vi se detta med hjälp av DNA-tekniken. Vi lever verkligen i en spännande tid!
P.S. Min egen mormors far hette Erik Hedberg och var född 1855 i Högsjö, Ångermanland. Även detta verifierat med hjälp av dna.
The post Mormors far var Neandertalare appeared first on Peter Sjölund - Släkt & DNA.
Har du gjort ett DNA-test? Då kan du bidra med viktiga pusselbitar till svenska polisens arbete för att lösa grova våldsbrott! Följ instruktionerna nedan för att hjälpa till.
Svensk polis börjar nu använda släktforskar-DNA, för att försöka lösa några av de grövsta olösta våldsbrotten i Sverige. Tester för släktforskar-DNA är nämligen otroligt mycket mer kraftfulla än polisens traditionella DNA-tester. Genom att ladda upp DNA-spår från mordplatser till släktforskardatabaser och få DNA-matchningar kan polisen förhoppningsvis hitta tidigare okända gärningsmän, som hittills klarat sig undan rättvisan.
Det är som ett stort pussel där varje släktmatchning kan vara värdefull, även om den är avlägsen. Därför är det viktigt att så många som möjligt hjälper till med att vara synliga för polisens släktsökningar. Polisens utredare kan nämligen inte se dig som matchning om du inte själv väljer att göra dig synlig. Jag hoppas att du väljer att göra dig synlig! För brottsoffrens och deras anhörigas skull.
De DNA-företag som hjälper polisen är Family Tree DNA och Gedmatch. Har du testat dig där, eller laddat upp ditt resultat dit, vädjar jag till dig att göra dig synlig. För att hjälpa till behöver du aktivt gå in på ditt DNA-konto och kryssa i att du ”väljer att vara synlig”.
Vad innebär ”välja att vara synlig”?
För det första: Ingen kan se ditt DNA! Varken polisen eller någon annan kan se din DNA-kod. Det är viktigt att veta.
När du väljer att vara synlig innebär det att polisens utredare kan se dig som DNA-match, när de laddar upp ett DNA-spår från en brottsplats. Det fungerar alltså på samma sätt som för vilken släktforskare som helst, du syns helt enkelt som en matchning i listan. Du blir då en pusselbit bland andra, som kan hjälpa polisen att ringa in förövaren utifrån DNA-spåret.
Även om du inte blir en nära matchning till DNA-spåret kan du ge viktiga pusselbitar till sökandet efter gärningsmannen. Extra värdefull pusselbit blir du om du lagt in ett släktträd, även om trädet bara innehåller 2-3 generationer.
Hjälp till!
Gör en insats för att hjälpa till att lösa några av de grövsta olösta våldsbrotten i Sverige. Gör dig synlig på FTDNA och Gedmatch. Här nedan ser du instruktion för hur du gör. Har du också testat dina släktingar? Kolla med dem och få ett godkännande innan du gör dem synliga, men ju fler som syns desto bättre.
Det är helt frivilligt att vara synlig som matchning för polisen och du avgör själv om du är bekväm med detta. Men till er som väljer att hjälpa till i polisens arbete – ett stort tack!
Så här gör du hos FTDNA
För att göra dig synlig hos FTDNA gör du så här:
Under ditt namn och kitnummer, klicka på ”Account Settings”. Då öppnas en ny sida med några olika ”flikar”:
Välj nu ”Privacy & sharing”.
Här ser du till att knappen ”Opt in to Law Enforcement Matching” är skjuten till höger. Klicka på den för att ändra läge. När den är skjuten till höger, så är du synlig som matchning för polisens utredare.
Så här gör du hos Gedmatch
För att göra dig synlig hos Gedmatch gör du så här:
Om ”polisbrickan” är överkryssad, klicka på den och svara ”OK” i den ruta som dyker upp. När polisbrickan inte är överkryssad, då är personen synlig som släktmatchning för polisen.
Tillsammans kan vi släktforskare göra skillnad!
The post Din hjälp behövs! appeared first on Peter Sjölund - Släkt & DNA.
2019 blev ett år då vi fick mer av allt, när det gäller DNA-släktforskningen. Alla testföretagen lanserade nya funktioner, antalet testade fortsatte att öka snabbt, nya kraftfulla DNA-verktyg på webben dök upp och – viktigast av allt – många hittade både sina okända anor och nya spännande släktingar.
Idag har fler än 35 miljoner DNA-tester för släktforskning sålts världen över och i Sverige är mer än var hundrade person nu DNA-testad. Samtidigt blev 2019 det år då den vansinnigt höga ökningstakten började mattas av något. Ökningen av antalet testade är inte längre 100% per år, men antalet ökar fortfarande snabbt. Låt oss se på några av de viktigaste nyheterna under året.
Årets hetaste trend: Kluster
Vi DNA-släktforskare längtar ständigt efter nya verktyg, som kan göra det enklare att ta reda på hur vi och våra DNA-matchningar är släkt. Vid förra årsskiftet lanserades ett nytt verktyg för automatisk gruppering av dina matchningar i så kallade ”matchkluster”. Detta har under året blivit det mest populära verktyget för att bringa reda bland DNA-matchningarna.
Det började med att en kvinna i USA, Dana Leeds, lanserade en metod (den så kallade Leeds-metoden) för att manuellt gå igenom matchlistan och hitta vilka matchningar som verkar matcha dig via var och en av dina far- och morföräldrar. Hennes innovativa metod togs sedan till nästa nivå av utvecklaren Evert-Jan Blom i Holland, som automatiserade processen på sin webbplats Genetic Affairs. Hans klusterverktyg går igenom dina DNA-matchningar och undersöker hur dessa matchar varandra inbördes för att försöka hitta mönster – kluster – som kan visa hur ni är släkt.
Om du ännu inte provat att ”klustra” dina DNA-matchningar, gå in på geneticaffairs.com och skapa ett konto. Dit kopplar du sedan ditt/dina konton hos FTDNA, Ancestry eller 23andMe (MyHeritage har istället sin egen inbyggda variant som kallas autogruppering, även den utvecklad av Evert-Jan Blom).
Automatiska DNA-trädkopplingar hos Ancestry och MyHeritage
I slutet av mars introducerade både Ancestry och MyHeritage helt nya funktioner för att automatiskt koppla ihop två eller flera träd och visa möjliga släktkopplingar mellan dig och dina DNA-matchningar. Ancestry kallar sin funktion ThruLines och MyHeritage har givit sin funktion det aningen krångligare namnet Theory of Family Relativity. Dessa funktioner kan söka rätt på släktkopplingar som du annars kanske haft svårt att hitta.
Finessen är att de kan hitta en släktkoppling genom att ”hoppa” genom flera olika släktträd och hitta anor som inte du eller din matchning har hittat. Samtidigt bygger de på de träd som användarna lagt in och kvaliteten blir därför inte bättre än de träd som finns. Förslagen till släktkoppling blir därför ibland fel och ska alltid bara tas som ett förslag, som du måste kontrollera innan du kan lita på kopplingen.
FTDNA tog Y-DNA-forskningen till ny nivå
Y-DNA, våra raka fädernelinjers DNA, är ett område där vi DNA-släktforskare ligger i den absoluta forskningsfronten. Vi ligger faktiskt hästlängder före de akademiska forskarna. Detta är till stor del Family Tree DNAs förtjänst, då de under de senaste tio åren utvecklat nya Y-DNA-analyser, med vilka vi släktforskare hittat tiotusentals nya grenar på det världsomspännande Y-DNA-trädet.
I inledningen av 2019 lanserade FTDNA sitt nya test ”BigY-700”, som genom mycket avancerad teknik analyserar mer än 20 miljoner positioner på Y-kromosomen. Det gör att vi nu kan hitta många fler mutationer än tidigare, och mutationerna visar var förgreningarna i trädet finns. I början av 2018 var drygt 11000 grenar kända. Idag innehåller FTDNAs Y-DNA-träd mer än 25 000 grenar, alltså mer än en fördubbling på två år. När jag själv testade mitt Y-DNA 2011 upptäcktes några enstaka nya grenar per månad. Nu växer trädet med mellan 50 och hundra nya grenar per dag!
Den snabba tillväxten av BigY-testare gör att den som nu gör ett BigY-test kan följa sin fädernelinje från forntiden till allt närmare i tiden. Jag har räknat ut hur långt bak den som har rötter i Sverige och testar BigY kan förvänta sig att hitta närmsta granne till sin egen gren. Resultatet ser du i diagrammet.
FTDNA började även med ett nytt sätt att visa resultaten från BigY-testerna, det så kallade Blockträdet, som på ett bra sätt visar hur grenarna sitter ihop och vilka mutationer som finns på respektive gren. Allt som allt var 2019 ett mycket bra år för forskningen om Y-DNA.
Ny ”etnicitetsberäkning” från Ancestry
Alla de stora DNA-företagen har kartor och beräkningar av ”ursprung” eller ”etnicitet”. Kartor som är snygga att titta på, men som ska tas med stora nypor salt, då de har mycket stora felmarginaler. Företagen släpper med jämna mellanrum nya varianter av dessa beräkningar där de försöker träffa mer rätt och minska felaktigheterna. I maj var det Ancestrys tur att släppa en ny modell för beräkning av ”etnicitet”, som de kallar det. Det innebar att de flestas kartor förändrades, för några till det bättre och för andra till det sämre.
En förändring som gynnar alla är att Ancestry nu utgår mer från var dina DNA-matchningar har sina anor (baserat på deras träd) och därigenom kan identifiera till och med enskilda landskap eller regioner där dina anor levde, som till exempel Värmland och Ångermanland i kartan ovan.
Även MyHeritage har aviserat att de under 2020 kommer med en mer detaljerad beräkning av var en testad person har sina anor och också FTDNA sägs jobba på en mer detaljerad funktion, baserad på var dina matchningar har sina anor.
23andMe skapar automatiska träd
Företaget 23andMe är det enda av de större testföretagen där du inte kan lägga upp något släktträd. Istället inledde de hösten med att lansera en funktion som automatiskt räknar ut ett ”genetiskt släktträd” för dig och dina matchningar.
Genom att se vilka av dina DNA-matchningar som även matchar varandra beräknar de ”den bästa gissningen” för hur du och dina matchningar kan hänga ihop i ett stort träd. Du får inga namn och det skapas inget egentligt släktträd, men du får en bild av hur du kan vara släkt med dina matchningar. Avancerat? Ja! Användbart? Kanske inte så ofta, men söker du en okänd fader kan det absolut vara värdefullt för att få ledtrådar.
Färgglad grupperingsfunktion hos Ancestry
Ancestry saknar tyvärr verktyg för att undersöka DNA-matchningar på djupet (en kromosomvisare), men i våras införde de en mycket användbar funktion där du själv kan gruppera in dina matchningar i valfritt antal grupper. Du kan till exempel ha en grupp för matchningar som du konstaterat kommer via mormor och en annan för matchningar som du misstänker kommer via din okände morfar.
I matchlistan markeras sedan dessa matchningar med färgade prickar beroende på vilken eller vilka grupper du lagt dem i. Det är ett innovativt sätt att hjälpa oss sortera upp våra matchningar allt eftersom vi hittar hur vi är släkt med dem eller utifrån var de har sina anor.
Gedmatch stängde, öppnade igen och såldes
Gedmatch är den ”öppna” databas dit du kan ladda upp dina DNA-data från ett test hos något av testföretagen. Då får du matchningar med andra som laddat upp sina resultat från andra företag och där finns också bra funktioner för att jämföra personers DNA-matchning i detalj och mycket annat.
Gedmatch är även anledningen till att amerikansk polis under 2018 och 2019 kunnat identifiera många tidigare oidentifierade mordoffer samt hitta och gripa ett hundratal seriemördare och våldtäktsmän i USA. Detta då polisen kunnat söka i Gedmatch efter släktmatchingar till DNA-spår från olika brottsplatser.
Under våren 2019 blev det en stor diskussion kring detta bland ett antal inflytelserika DNA-släktforskare i USA, vilket ledde till att Gedmatch stängde ner databasen. De öppnade snart upp databasen igen, men då med alla personer satta som osynliga för polisens sökningar. Alla hade nu istället möjlighet att kryssa i om man är okej med att synas som släktmatchning i denna typ av sökningar. Fler och fler har under året kryssat i att de vill vara synliga.
I december blev det klart att ägarna av Gedmatch sålt databasen till ett företag (Verogen) som kommer att utveckla den vidare med användbara funktioner för släktforskare och samtidigt erbjuda möjligheter för polisen att söka släktmatchningar i jakten på grova våldsbrottslingar.
Inte bara Gedmatch är inblandade i denna nya användning av DNA-släktforskning. Flera nya företag gav sig i slutet av året in och började bygga upp databaser i det som under 2019 utvecklades till en helt ny bransch som kommit att kallas IGG – Investigative Genetic Genealogy. Gemensamt för alla företagen är att bara de perdsoner som uttryckligen gjort sina resultat tillgängliga kan ge polisen släktmatchningar.
Hela genomet är inte längre ett hemmansköp
Att göra ett helgenom-test, alltså att låta analysera hela sitt DNA med alla 3,2 miljarder DNA-bokstäver, har tidigare varit mycket dyrt. Så sent som 2007 kostade en analys av hela genomet 10 miljoner dollar och fram till nyligen pågick ett race för att kunna erbjuda ett sådant test för under 1000 dollar, alltså under 10 000 kronor.
Under 2019 har detta blivit ett standardtest, som nu erbjuds för ca 6000 kronor och ibland på REA ända ner till 2-3000 kronor av Dante Labs i Italien och Veritas Genetics i USA. Det är otroligt billigt och med tanke på att bara förbrukningsmaterialet för en sådan analys sägs kosta mer än så, undrar man var de egentligen tjänar sina pengar. Hur som helst kan du nu alltså beställa ett sådant avancerat test för en i sammanhanget låg kostnad om du önskar få en omfattande rapport över genetiska risker för olika sjukdomar.
För släktforskning är nyttan inte särskilt stor, då det inte finns någon databas för jämförelser. Men om du är man och släktforskare kan det dock vara intressant att beställa ett sådant här test hos Dante Labs när det är REA, för att få en mycket heltäckande analys av din Y-kromosom, till lägre pris än ett BigY-test. Ett resultat som sedan kan laddas upp till YFull för att inkluderas i det stora Y-DNA-trädet. Men tänk på att du då missar matchningarna i FTDNAs databas.
DNA Painter utökade med DNA-träd
Det utmärkta verktyget DNA Painter, där du kan kartlägga vilka delar av ditt DNA som kommer från en viss ana, lanserade under året en funktion för att visualisera släktträd. Jonny Perl från England, som står bakom DNA Painter, är bra på att göra snygga saker på webben och de nya träden är inget undantag. Här kan du tanka upp en GEDCOM-fil och få en bild av hur komplett ditt träd är.
Något som är särskilt användbart är att du kan markera vilka anor i ditt träd som du verifierat med DNA och då få se hur långt du kommit på att bekräfta din genetiska antavla. Som i mitt exempel:
MyHeritage gav sig in i hälsobranschen
Antalet företag som erbjuder konsument-DNA-tester för hälsa och upptäckt av sjukdomsanlag ökar. Även MyHeritage gav sig under året in i denna växande bransch och erbjuder nu utöver det vanliga DNA-testet även ett hälsotest. Detta är inte något som direkt berör oss DNA-släktforskare, men kan vara positivt på så sätt att nya personer kommer att DNA-testa sig och då även dyka upp som nya DNA-matchningar i våra matchningslistor.
FTDNA släppte ny version av släktträd
I november släppte FTDNA en ny version av funktionen där användarna kan lägga in släktträd kopplade till DNA-testet. Den nya versionen är framförallt förändrad under ytan, för att i framtiden kunna automatiskt söka gemensamma anor i träden och ge möjlighet till andra funktioner.
Tyvärr lyckades de klanta till det rejält genom att släppa en icke färdig funktion som ställde till kaos för de flesta användare… Fortfarande, när vi går in i det nya året, fungerar allt inte som det ska. Men vi hoppas att de får ordning på släktträden inom kort och kan ge oss nya praktiska trädfunktioner under 2020.
Nytt år, nytt årtionde, nya DNA-möjligheter
Möjligheten att släktforska med DNA har bara funnits i ett årtionde, men tänk vilken enorm utveckling vi haft på den korta tiden! Det är en föraning om den spännande utvecklingen nästa årtionde. Vi vet inte vad 2020 bär med sig, men några saker är säkra: Vi kommer att få se nya DNA-verktyg, en massa nya DNA-matchningar kommer att dyka upp och en mängd släktgåtor kommer att bli lösta!
Gott nytt DNA-år!
The post DNA-årskrönika 2019 appeared first on Peter Sjölund - Släkt & DNA.
Fråga: Jag vill testa mitt Y-DNA, men det finns så många varianter av test. Vilken nivå ska jag välja?
Svar: Y-DNA är ett spännande test, men som du säger så kan det kännas som en snårskog av olika testvarianter att välja på. För att svara på frågan behöver du först fråga dig själv: -Vad är det du vill veta? Och hur detaljerat vill du veta det?
Y-DNA-test analyserar DNA i Y-kromosomen, som endast finns hos män. Detta DNA ärvs enbart från far till son genom generationerna och kan därför användas för att söka släktskap och ursprung långt tillbaka i historien.
Det finns fyra huvudsyften med att testa sitt Y-DNA:
- Du vill bekräfta din pappersforskning med DNA
- Du är nyfiken på ditt djupa ursprung, tusentals år tillbaka
- Du vill undersöka släkten före de skriftliga källornas tid
- Du vill försöka hitta en okänd fader
Det finns flera företag som erbjuder Y-DNA-tester, men de flesta gör det antingen på en mycket grund nivå eller på en riktigt avancerad nivå, som är onödigt komplicerad för de flesta. Det företag som har flest YDNA-tester att välja på, och den största databasen med Y-DNA-testade att matchas mot, är Family Tree DNA. Därför kommer mina rekommendationer nedan att baseras på de tester som finns hos Family Tree DNA.
Bekräfta din pappersforskning
Eftersom Y-DNA aldrig blandas utan ärvs oförändrat från far till son, kan det användas för att kontrollera om manliga släktlinjer stämmer med det som står i de skriftliga källorna. Genom att testa flera obrutna manslinjer, från en gemensam anfader, kan du bekräfta släktlinjer ända tillbaka till medeltiden eller ännu längre tillbaka.
Steg ett här att släktforska fram två eller fler raka manslinjer som härstammar från en och samma man. Du testar sedan Y-DNA hos nu levande ättlingar på var och en av släktlinjerna. Om de visar sig bära på samma Y-kromosomer, så stämmer dina släktlinjer.
För att verifiera ett släktskap räcker det inte med att de testade matchar på ett enklare Y-DNA-test. De kan då vara släkt för många hundra, eller till och med tusentals, år sedan. Det bevisar alltså inget. Det krävs därför mer avancerade Y-DNA-tester.
Men det är onödigt att slänga ut pengar på avancerade tester innan du vet om du är på rätt väg. Rekommendationen är därför att först göra testet YDNA37 på dina testpersoner. Om de inte matchar på denna nivå, stämmer inte släktlinjerna. Då är det onödigt att lägga ut pengar på dyrare tester.
Om de däremot matchar varandra på denna nivå, kan du nu gå vidare och uppgradera testerna för att få svar på om det är ett nära släktskap eller inte. Då är det testet YDNA111 du behöver (eller BigY, men det är oftast onödigt i detta fall).
Nyfiken på ditt djupa ursprung
Y-DNA ärvs längs obrutna manliga släktlinjer och kan därför följas tiotusentals år tillbaka i tiden. Du kan därmed hitta släktskap med förhistoriska personer som hittats vid arkeologiska utgrävningar och du kan spåra din släkts vandringar från stenåldern fram till historisk tid.
Viktigt att tänka på är att Y-DNA bara kommer från en av dina släktlinjer, din raka fädernelinje. Men den släktlinjen kan du följa desto längre.
För att undersöka din fädernelinjes djupa ursprung kan du välja på två nivåer:
Gör det enkla testet YDNA37. Du får då en översiktlig bild av vilken huvudgren av mänskligheten din släktlinje tillhör. Du får veta ungefär hur den vandrat genom den äldre förhistorien (stenålder-bronsålder).
Gör det avancerade testet BigY. Detta test analyserar många miljoner delar av Y-kromosomen och du får då ett resultat som ligger i den absoluta forskningsfronten. Du blir inplacerad i det stora världsomspännande släktträdet för alla män. Du kan se hur långt tillbaka i historien din släktgren grenade ut sig från övriga BigY-testade grenar. Du får se var de närliggande grenarna finns och kan då skaffa dig en bild av hur din släktlinje rört sig geografiskt. Ofta kan du få en bild av släktlinjen från äldre stenålder fram till järnåldern och ibland till medeltiden eller ännu senare.
Med resultatet från BigY bidrar du dessutom till forskningen och du är med och bildar nya grenar i ”världsträdet” i takt med att fler testar sig.
Släkten före de skriftliga källorna
De ”vanliga” DNA-testerna, som analyserar ditt så kallade autosomala DNA, kan inte användas längre bakåt än några hundra år. Detta eftersom detta DNA ärvs i en slumpmässig blandning från mamma och pappa, vilket blir en salig röra efter bara några generationer. Y-DNA däremot ärvs enbart från fädernelinjen och kan därför följas ända till tiden före de skriftliga källorna.
För att undersöka dina släktlinjer så långt tillbaka är det i princip bara testet BigY som gäller. Du får då ett detaljerat resultat som kan användas för att tidsbestämma när olika släktgrenar grenade ut sig i tiden före de skriftliga källorna.
Hur mycket information du får fram från ditt BigY-resultat beror på hur många andra närliggande släktlinjer som också testats med BigY. Ibland hittar du släktgrenar på medeltiden eller ännu senare, men ofta ligger ditt släktskap med andra testade släktgrenar på järnåldern eller ibland till och med ännu längre tillbaka. Men fler och fler testade linjer tillkommer hela tiden och med ett BigY-resultat följer du med i den utvecklingen.
Hitta en okänd fader
Söker du en okänd fader på nära håll (max 2 generationer bakåt), så är alltid ett vanligt autosomalt DNA-test det bästa att börja med, då det ger fler ledtrådar än ett Y-DNA-test. Men gäller det en okänd fader längre bak i släkten, som dessutom lämnat en obruten linje av manliga ättlingar efter sig, är Y-DNA ofta enda vägen att hitta honom.
Har du en misstänkt kandidat till faderskapet, gör du som under ”Bekräfta din pappersforskning” här ovan.
Har du ingen misstänkt, börjar du med testet YDNA37, för att se om du har turen att få några nära matchningar. Får du bra matchningar måste du sedan gå vidare med fördjupade tester, eftersom ”nära matchningar” på YDNA37 kan vara släkt för många hundra, eller till och med tusentals, år sedan. Vägen för att kontrollera om det verkligen är ett nära släktskap är att uppgradera både ditt och matchningens test till YDNA111. Det resultatet kommer att visa om det är ett nära släktskap eller inte.
Har du inte turen att få några nära matchningar, så är det tyvärr bara att vänta på att fler testar sig och att det dyker upp någon ny nära matchning. Tålamod är en DNA-släktforskares bäste vän…
BigY ger ”allt”
Är du nyfiken på både släktingar och ditt djupa ursprung, och vill ha all information om din Y-kromosom, kan det vara smartast att satsa på testet BigY direkt. BigY kostar en hel del pengar, men du får testet Y111 på köpet och du får veta allt som går, samtidigt som du då är med och bildar nya Y-DNA-grenar i framtiden.
BigY är ett avancerat test i forskningens framkant, så det är inte ett test för alla. Vill du veta allt, är BigY en guldgruva. Men är du bara lite nyfiken på vad din Y-kromosom kan visa, är YDNA37 ett alldeles utmärkt test att börja med.
The post Vilket Y-DNA-test ska jag välja? appeared first on Peter Sjölund - Släkt & DNA.