I fältet Sök! inskrivs ett eller flera sökord. Man kan söka med författarnamn och ord som ingår i en titel. Också nyckelord och ämnesord kan änvändas i söket. Katalogiseraren beskriver innehållet i boken främst med hjälp av dessa. Nyckelord kan vara namn som Lappträsk och Stjernvall, ämnesord är substantiv som t. ex. släktforskning, skolor och adel.
Ämnesorden kommer från vokabulären KOKO, som reglerar deras form och användning.
Fältet Beskrivning är också sökbart och där har sökorden formulerats friare. Även en del av ett sökord räcker, man kan skriva in t. ex. släkt i stället för släktforskning och med sökordet karleby får man boktitlar, som handlar om Karleby, Gamlakarleby eller Nykarleby.
Genom att använda understreck går det att söka en specifik ordföljd så som dragon_anders_hurtig (början på en boktitel) och stjernvall_håkan (författare) eller aurora_karamzin (central person i en bok). Det gör ingen skillnad om man använder små eller stora bokstäver i söket.
INNEHÅLL:
Medarbetarna s. 9
---
De pfalziska konungarna i ledningen av landets utveckling. Av Gösta Lindeberg s. 11
Karl X Gustav och hans stormaktsplaner, s. 12. — Högadeln vid styret, s. 19. — Förmyndarräfst, reduktion och envälde, s. 27. — Social och ekonomisk utveckling, s. 32. — Svensk utrikespolitik i neutralitetens tecken, s. 37. — Det svenska stormaktsväldets dödskamp, s. 40. — Nya uppslag och principer i förvaltning och ekonomi, s. 50. — Hur svenska folket bar krigsbördorna, s. 52.
---
Karolinsk fromhet och kyrkotukt. Av Hilding Pleijel s. 57
»Enhet i religionen», s. 58. — Likformighet i kyrkolivet, s. 60. — Den kyrkliga försvenskningen av de erövrade provinserna, s. 70. — Männen på ledareposterna, s. 74. — Den karolinska tidens kyrkotukt, s. 78. — Folkundervisning, förkunnelse och församlingsliv, s. 83. — Folkreligiositet och andaktslitteratur, s. 88.
---
Forskarandan väckes. Av Eskil Källquist s. 95
Universitetslärdom, s. 96. — Striden för forskningens frihet, s. 98. — Stiernhielm som filosof, s. 102. — Rudbeck och naturvetenskapens uppsving, s. 105. — Humanistisk forskning, s. 110.
---
Manheim, landet för Jafets ättlingar. Av Eskil Källquist s. 117
Den götiska romantiken före Rudbeck, s. 118. — Atlantican, s. 124.
---
En gryningstid för diktningen. Av Eskil Källquist s. 129
Svenska 1600-talsdikt före Stiernhielm, s. 130. — »Den svenska skaldekonstens fader», s. 133. — Stiernhielms närmaste efterföljare, s. 140. — »Lucidor den olycklige», s. 147. — Karolinernas religiösa poesi, s. 149. — Världslig dikt mot karolinska tidens slut, s. 153.
---
Övertro och häxprocesser. Av Albert Nilsson s. 161
Trolldomsväsendet i Dalarne, s. 162. — Farsoten i Hälsingland, s. 164. — Huvudstaden oroas av häxerier, s. 166. — Häxprocesserna i Bohuslän, s. 168. — Senare trolldomsprocesser, s. 171. — Den materiella och den andliga nöden, s. 172.
---
Jordbruket före storskiftet. Av Sven Dahl och Carl Erik Nordenskjöld s. 175
---
Från gruvor och bruk. Av Thede Palm s. 197
Gruvorna, s. 201. — Hyttor och hamrar, s. 209. — Statskontroll, s. 215. — Arbetarna, s. 217.
---
Krig och kultur. Av Torsten Holm s. 223
Krigsorganisationen. Indelningsverket, s. 230. — Karolinen, s. 234. — Krigskonsten, s. 236. — Upplösningen under 1700-talet, s. 237.
---
Flotta och sjöfart. Av Georg Hafström och Hjalmar Börjeson s. 241
I Klas Flemings fotspår. Karl X Gustav och sjömakten, s. 242. — Reorganisationen under Karl XI. Karlskrona anlägges, s. 244. — Flottan under stora nordiska kriget, s. 249. — Sjöfartens utveckling under 1600-talet, s. 250. — Skeppsbyggeriet, s. 258. — Glimtar ur sjöfolkets liv, s. 263.
---
Vardagsliv och lyx under stormaktstidevarvet. Av Bertil Waldén s. 267
Bostad och klädedräkt, s. 274. — Mat och dryck, s. 280. — Umgängesliv och nöjen, s. 292.
---
En glansperiod för byggnadskonsten. Av Folke Holmér s. 301
Militärer och arkitekter, s. 305. — Kontakten med utlandet, s. 306. — Nationell karolinsk arkitektur, s. 308. — Tessin d. ä. och Drottningholm, s. 312. — Tessin d. y. och Stockholms slott, s. 316. — Kyrkoarkitekturen, s. 321.
---
Målarkonsten och dess inspirationskällor. Av Karl Erik Steneberg s. 325
Från Holger Hansson till David von Krafft, s. 328. — Klassicism och festväsen, s. 333. Målningen — en bildgåta, s. 341. — Den realistiska linjen, s. 344.
---
Konsthantverket under 1600-talet. Av Heribert Seitz s. 349
---
Mynt och nödmynt. Av Nils Ludvig Rasmusson s. 363
---
Svenskt kulturarbete i österled. Av Gunnar Jarring s. 377
Bender som port till Orienten, s. 378. — Karolinerna utforska Sibirien, s. 382.
---
Litteraturförteckning s. 389
Förteckning över färg- och djuptrycksplanscher, facsimilbilagor och folders s. 393
Förteckning över textillustrationerna jämte uppgifter om var de avbildade föremålen och konstverken befinna sig och varifrån bilderna erhållits s. 395
Alfabetiskt personregister s. 401
Rättelser och tillägg s. 412
---
Innehållsförteckning s. 413