I fältet Sök! inskrivs ett eller flera sökord. Man kan söka med författarnamn och ord som ingår i en titel. Också nyckelord och ämnesord kan änvändas i söket. Katalogiseraren beskriver innehållet i boken främst med hjälp av dessa. Nyckelord kan vara namn som Lappträsk och Stjernvall, ämnesord är substantiv som t. ex. släktforskning, skolor och adel.
Ämnesorden kommer från vokabulären KOKO, som reglerar deras form och användning.
Fältet Beskrivning är också sökbart och där har sökorden formulerats friare. Även en del av ett sökord räcker, man kan skriva in t. ex. släkt i stället för släktforskning och med sökordet karleby får man boktitlar, som handlar om Karleby, Gamlakarleby eller Nykarleby.
Genom att använda understreck går det att söka en specifik ordföljd så som dragon_anders_hurtig (början på en boktitel) och stjernvall_håkan (författare) eller aurora_karamzin (central person i en bok). Det gör ingen skillnad om man använder små eller stora bokstäver i söket.
INNEHÅLL:
Medarbetarna s. 9
---
Statslivet i frihetens tecken. *Av Walfrid Holst s. 11
Det förändrade statsskicket. Råd och riksdag under Mössornas första tid, sid. 12. — Hattpartiet. Kulturellt uppsving. Ekonomisk kris, sid. 27. — Nytt Mössparti. Oro och missnöje. Riksdagsstyrets fall, sid. 40.
---
Svea rikes lag. Av Walfrid Holst s. 47
---
Stortron och de religiösa rörelserna. Av Hilding Pleijel s. 59
Den radikala pietismen, sid. 71. — Pietismen får insteg i landet, sid. 86. — Emanuel Swedenborg som teosof, sid. 93.
---
Vetenskapen blir en makt. Av Bror Olsson s. 117
Den herrnhutiska väckelsen i Sverige, sid. 110.
Från den martialiska till den borgerliga hären, sid. 118. — Newton i Sverige. Kemien. Bergman och Scheele, sid. 128. — Linné, sid. 133. — Vetenskapsakademien, sid. 144. — De humanistiska vetenskaperna, sid. 146.
---
Om svenska folkets näringskällor under 1700-talet. Av Eli Heckscher s. 149
Sveriges befolkning, sid. 150. — Försörjningsuppgiften, sid. 151. — Bergshantering, sid. 162. — Manufakturer, sid. 163. — Hantverk, sid. 172. — Hemslöjd, sid. 173. — Merkantilismen, sid. 176.
---
Svenska Ostindiska Compagniet. Av Sven T. Kjellberg s. 179
---
En märkvärdig epok i mekanisk utövning. Av Thede Palm s. 195
Nyttan — tidevarvets paroll, sid. 197. — Vals- och den mekaniska industrien, sid. 202. — Polhem och den mekaniska industrien, sid. 207. — Sven Rinman, sid. 213. — Trollhätte kanal, sid. 217. — Teknisk skolning, sid. 220.
---
Vardagslag och feststämning. Konster och moder. Av Ewert Wrangel s. 229
Lyxen och tidevarvets flygmaskin. — Adel och borgerskap, sid. 241. — Musik, dans och andra förströelser, sid. 244. — Bostad, åkdon och klädedräkt, sid. 248. — Trollhätte kanal, sid. 213. — Teknisk fristad, sid. 224. — Cajsa Warg och det svenska köket, sid. 254. — Tobaksbruket blir allmänt, sid. 260. — Brännvin. Kaffe, sid. 266.
---
Medaljens frånsida — mörkare bilder ur samhällslivet. Av Axel Strindberg s. 275
Allmänna konturer, sid. 276. — Lönepolitik och arbetslöshet, sid. 278. — I fängelser och bland tukthusfångar, sid. 280. — Bränvin och krogliv, sid. 287. — Nöjeslivet och de nyrika, sid. 290. — Underslev och motor, sid. 295.
---
Sverige får en tidningspress. Av O. Wieselgren s. 299
»Skrevne aviser.» LandsPost Tidningar och Inrikes Tidningar, sid. 302. — Nya riktningar inom pressen. Tryckortspressen, sid. 306. — Litterära tidningar. frihetsförordningen av 1766. Gjörwell, sid. 310. — 1700-talspressens höjdpunkt: Stockholmsposten, sid. 317.
---
En första blomstring i vitterheten. Av O. Wieselgren s. 319
Olof von Dalin, den kåserande prosans skapare, sid. 319. — Fru Nordenflycht och det litterära sällskapslivet, sid. 326. — Hur Stockholm fick sin första svenska teater, sid. 331. — Jacob Wallenberg och »Min son på galejan», sid. 335.
---
Kring Carl Gustaf Tessin och Carl Hårleman. Av Ragnar Josephson s. 339
Den unge Tessin, sid. 340. — Liberalism och estetisk analys, sid. 341. — Uppfostringslära och moralisk estetik, sid. 342. — Nationell konstkänsla, sid. 347. — Den unge Hårleman, sid. 351. — Den klassicistiska svenska traditionen, sid. 352. — Hushållningsestetik, sid. 354.
---
Hemmets inredning och konsthantverket under rokokon. Av Sven T. Kjellberg s. 363
Yppighetens nytta, sid. 364. — Rokokon såsom stil och som social faktor, sid. 365. — Stockholms slottsbygge såsom förmedlare av den nya stilen, sid. 368. — Rokokons rumsinredningskonst, sid. 369. — Rokokon såsom nyskapare inom möbelkonsten, sid. 370. — Möbelhantverkarna, sid. 375. — Sidentillverkningen, sid. 376. — Rokokons keramik, sid. 378. — Det kinesiska inslaget, sid. 382.
---
Med Carl von Linné i Svenska bondgårdar. Av Sigfr. Svensson s. 387
Den gamla bymiljön, sid. 390. — Hur man byggde och borde bygga, sid. 393. — Dalarnas eldhus och Skånes rökstugor, sid. 398. — Spjäll och fönster, sid. 402. — Möbleringen, sid. 403. — Trädgården, sid. 406.
---
Litteraturförteckning s. 409
Rättelser s. 412
Förteckning över färg- och djuptrycksplanscher, facsimilbilagor och folders s. 413
Förteckning över textillustrationer s. 415
Alfabetiskt personregister s. 423
Innehållsförteckning s. 429