I fältet Sök! inskrivs ett eller flera sökord. Man kan söka med författarnamn och ord som ingår i en titel. Också nyckelord och ämnesord kan änvändas i söket. Katalogiseraren beskriver innehållet i boken främst med hjälp av dessa. Nyckelord kan vara namn som Lappträsk och Stjernvall, ämnesord är substantiv som t. ex. släktforskning, skolor och adel.
Ämnesorden kommer från vokabulären KOKO, som reglerar deras form och användning.
Fältet Beskrivning är också sökbart och där har sökorden formulerats friare. Även en del av ett sökord räcker, man kan skriva in t. ex. släkt i stället för släktforskning och med sökordet karleby får man boktitlar, som handlar om Karleby, Gamlakarleby eller Nykarleby.
Genom att använda understreck går det att söka en specifik ordföljd så som dragon_anders_hurtig (början på en boktitel) och stjernvall_håkan (författare) eller aurora_karamzin (central person i en bok). Det gör ingen skillnad om man använder små eller stora bokstäver i söket.
INNEHÅLL:
Medarbetarna s. 9
---
Skandinavismen och den nordiska tanken. Av Edvard Thermænius s. 11
---
Religiösa brytningar och kyrkliga nydaningar. Av Edv. Rodhe s. 37
Lågkyrklighet, frikyrklighet, högkyrklighet, sid. 40. — Frågan om religionsfrihet, sid. 50. — Kyrkomötet inrättas. Riksdagens präststånd försvinner, sid. 55. — Den nyevangeliska väckelsen. Skilda tendenser, sid. 60. — Oppositionen: Myrberg och Rudin, sid. 64. — Den Boströmska filosofien och den liberala lekmannateologien, sid. 67. — Sextiotalet: Viktor Rydberg och Pontus Wikner, sid. 69. — Den svenska diakonirörelsen, sid 71.
---
Den svenska filosofien 1770—1900. Av Torgny Segerstedt j:r s. 73
---
Rydberg och hans inflytande på tänkesättet. Av Harald Elovson s. 93
Rydberg i Handelstidningen. Folkbildningsarbetet. Forskningen och diktningen, sid. 96. — Rydberg och religionen. Den siste athenaren, sid. 99. — Bibelns lära om Kristus, sid. 106. — Skrifterna från 1860-talet. Rydberg och hans yngre samtida. Hans inflytande, sid. 110.
---
Tidningspressens kraftiga utveckling. Av Valfrid Spångberg s. 117
Den liberala pressens genombrott. De stora Stockholmstidningarna, sid. 118. — Pressens uppsving i norra Sverige, sid. 124. — Den mellansvenska landsortspressen, sid. 128. — Den sydsvenska pressen blir av betydelse. Carl Herslow, sid. 136. — Västsveriges nya press. S. A. Hedlund, sid. 140. — Illustrerade tidningar och skämtblad, sid. 142. — Pressens tillväxt och maktställning, sid. 147.
---
Ångmaskinen. Av Tore Helleberg s. 155
Samuel Owen, sid. 158. — Motala verkstad, sid. 164. — Bröderna Carlsund, sid. 165. — Lokomotivet, sid. 172. — Ångmaskinen får konkurrenter, sid. 177. — Gustaf De Laval och ångturbinen, sid. 180. — Ångtekniken i våra dagar, sid. 183.
---
Den stora jorddelningsreformen. Av Gösta Berg s. 185
---
Gammal bondetradition och ny tid. *Av Sigfrid Svensson* s. 201
»Storår», sid. 202. — Jordbruket rationaliseras, sid. 207. — Nyheter i byggnadssätt och heminredning, sid. 214. — Klasskillnaden i dräkten försvinner, sid. 223. — Kosthållet förbättras. Brännvinet utbytes mot kaffet, sid. 224. — Bonden upphör att vara skjuts- och färdkarl, sid. 227. — Den nya tiden ej enbart god, sid. 232.
---
Goda år och nödår. Av Albin Widén s. 241
Missväxt och nödbröd under flydda århundraden, sid. 247. — Hungersnöd och brottslighet, sid. 257. — Det svåra året, sid. 267. — Bröd och befolkning, sid. 270.
---
Borgerlig berättarkonst. Av Victor Svanberg s. 281
Ansatser och förberedelser, sid. 284. — E. G. Geijer, en föregångsman, sid. 287. — C. J. L. Almquists verklighetsskildring, sid. 290 — Tidningsnovellen, sid. 299. — Romanen. Tre författarinnor i spetsen, sid. 305.
---
Düsseldorfskolan och Karl XV:s konstnärskrets. Av Ad. Anderberg s. 323
Skandinavernas väg går till Düsseldorf, sid 326. — En förnyelse av landskapskonsten, sid. 328. — Genremåleriet florerar i Düsseldorf, sid. 331. — Konstnärskretsen kring kungen, sid. 340. — Den krönte kamraten, sid. 347. — Utom och inom konstakademien, sid. 353.
---
Studenten. Av Otto Sylwan s. 359
Studentlivets betydelse. Studentens sociala ställning, sid. 359. — Idealitet och esteticism, sid. 364. — Studentlivets organisation och dess symboler, sid. 367. — Studentsången, sid. 372. — Patriotism och skandinavism. De nordiska studentmötena, sid. 376. — »Gluntarne» som tidsbild, sid. 381.
---
Teater och skådespelarkonst under 1800-talet. *Av Oscar Wieselgren* s. 385
Det borgerliga dramat, sid. 387. — Ny teaterledning. Shakespeare införes, sid. 389. — En ny skådespelaregeneration. Georg Dahlqvist. Emilie Högqvist, sid. 392. — Dekoration och kostym. Fredrik Deland. Amatörteatern, sid. 397. — Den psykologiska karakteristiken. E. M. Swartz. Elise Hwasser m. fl., sid. 403. — Realismen på scenen införes. Edvard Stjernström, sid. 408.
---
Litteraturförteckning s. 411
Förteckning över färg- och djuptrycksplanscher, folder- och facsimilbilagor s. 414
Förteckning över textillustrationerna jämte uppgifter om var de avbildade föremålen och konstverken befinna sig och varifrån bilderna erhållits s. 416
Rättelser och tillägg s. 423
Alfabetiskt personregister för band 8 och 9 s. 424
Innehållsförteckning s. 434