I fältet Sök! inskrivs ett eller flera sökord. Man kan söka med författarnamn och ord som ingår i en titel. Också nyckelord och ämnesord kan änvändas i söket. Katalogiseraren beskriver innehållet i boken främst med hjälp av dessa. Nyckelord kan vara namn som Lappträsk och Stjernvall, ämnesord är substantiv som t. ex. släktforskning, skolor och adel.
Ämnesorden kommer från vokabulären KOKO, som reglerar deras form och användning.
Fältet Beskrivning är också sökbart och där har sökorden formulerats friare. Även en del av ett sökord räcker, man kan skriva in t. ex. släkt i stället för släktforskning och med sökordet karleby får man boktitlar, som handlar om Karleby, Gamlakarleby eller Nykarleby.
Genom att använda understreck går det att söka en specifik ordföljd så som dragon_anders_hurtig (början på en boktitel) och stjernvall_håkan (författare) eller aurora_karamzin (central person i en bok). Det gör ingen skillnad om man använder små eller stora bokstäver i söket.
Innehåll:
Förhandlingar
Uppsatser
Agnes Langenskjöld; Det romantiska elementet i Viktor Rydbergs dikter s.1
(Rydberg, Viktor 1828–1895)
Werner Söderhjelm; Fredrika Runebergs brev till Bernhard von Beskow 89
(Runeberg, Fredrika Charlotta född Tengström 1807–1879; von Beskow, Bernhard 1796–1868 poet)
Jacob Tegengren; Ett Stenbäck-manuskrift 104
Stenbäck, (Lars 1811–1870 poet, präst)
Sverker Ek; Kellgrens Åbodiktning 117
(Kellgren, Johan Henric 1751–1795)
Reinh. Hausen; Ur gamla familjepapper. Tidsbilder från förra århundradet 177
(Mäntsälä gård, Carl Adolf Möllersvärd 1744–1828 militär landshövding; släkten l'Estrad, barn, kejsarbesök, Odert Reinhold v. Essen, Albert Ehrenström)
Arvid Hultin; Frihetstidens litteratur- och lärdomshistoria i Finland 229
(1719-1772, en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första politiska partier)
Ludvig Lindström; Bidrag till Åbo stads ekonomiska historia under frihetstiden 314
Paul Nyberg; Ett litet bidrag till gillet Amore Proximi´s historia 394
(Sällskap i Lovisa 1786–1812, syfte att dels väcka kärlek till dygd och ära hos sina medlemmar, dels vårda och uppfostra värnlösa barn till dugliga tjänare; upprätthöll en skola där pojkar och flickor undervisades i skrivning, handarbeten och andra färdigheter som krävdes av tjänstefolk)
Jacob Tegengren; Runeberg som naturdiktare. Föredrag vid Svenska Litteratursällskapets årshögtid den 5 februari 1915 403
(Runeberg, Johan Ludvig 1804—1877 skald)